Om 100 år

Tänk att titta tillbaka på detta om 100 år. Eller om några 100 år. Vad tittar man lite extra på då? Skottkärran eller rullebären som vi sär här i Skåne tror jag ser ungefär likadan ut då. Den är väldigt funktionell som den är och har inte ändrats avsevärt sedan långt tillbaka. Denna bild är nog rätt tidlös om jag tänker efter. Fast antagligen har jag helt fel. Jehovas knackade på här häromdagen. Måns öppnade och de frågade om mamma eller pappa var hemma. Jag trodde att han gjort något bus men när jag kom till dörren trängdes ett äldre par i dörröppningen. Kanske var det en strategi för de var svårare att avvisa och rätt var det var hade jag lovat att jag skulle läsa två broschyrer. Annars skulle gubben bli ledsen. Men senare när jag skulle titta på dessa hade Patrik redan sett till att de hamnat i soporna. Det var nog bra. Jag tror att jag är svår att manipulera men med tanke på att jag gick på ” gubbtricket” så kanske jag hamnat i Rikets sal. Det värsta är att de frågade om de fick komma tillbaka. Konflikträdd som jag är svarade jag. – Ja men jag kan inte garantera att jag är hemma. Suck! Ibland blir man trött på sig själv.

Julpyntat

Jag har fortfarande julpynt uppe. Fast denna välklädda hund har jag svårt för att plocka bort. Jag har tolkat in så mycket känslor i denna lilla gestalt så jag tror att han helt enkelt får hänga kvar. Så har jag lite sällskap i mitt soffhörn.